Jakt & Jägare

04 oktober 2022

Grävling!

Vi har sett grävling i byn där vi bor, de har tom. hittat till vår jordkällare. Den är förvisso i behov av renovering så det finns lite hål här och var.
Tydligen råkade en grävling ramla in och sedan grävt sig ut.
Vi gick låna en fälla som placerades på baksidan av vårt hus. 
Det hände ingenting på några veckor, men så plötsligt hade den länsats på majs och äpple som jag lagt i, men den löste inte ut...

Bara att agna den igen och justera utlösningsmekanismen.
Så i natt gick det som det var tänkt, en grävling fångades i fällan som nu fungerade dom den skulle.
En liten årsgrävling fick avfångas i morse.


20 oktober 2021

Älgjakt 2021

 Nytt för i år är att regeringen bestämt att älgjakten nu alltid ska börja den 8 oktober, alltså oberoende av vilken veckodag det är. (tidigare har det alltid varit andra måndagen i oktober.)

Så fredagen den 8 oktober tog vi plats i skogen, hela jaktlaget och några gästjägare.

På bilder på åtelkameran såg vi att det fanns stora tjurar inne på marken, vilket gjorde det lite mer spännande.



De första dagarna gick utan att det sågs några älgar, men på söndagsmorgonen satt jag på "rätt" pass, nämligen det vi kallar "Mårtens torn".

Mårten hade själv suttit där dagarna innan, men inte sett några älgar.

Så vid niotiden på morgonen skymtade  jag en älg i storskogen ca 60 m från tornet, jo visst var det en tjur, vi har en tjur och en kalv på licensen samt en kalv på en del av marken som ingår i ett skötselområde. Det var dock inte någon av de stora vi sett på kameran...

Så upp med bössan och när han stannade mellan två tallar lät jag skottet gå. Tjuren rusade iväg mot den tära planteringen som ligger strax intill. Hann få iväg ett skott till men det var en ren bom visade det sig.

Meddelade på radion att jag skjutit på en tjur, så alla i laget skulle veta om det, vill ju inte att vi skulle råka skjuta fler än vi får.

Bara sekunder senare ser jag hur en halvstor gran i planteringen börjar gunga kraftigt för att sedan bli stilla igen, inser att där ligger djuret.




Mycket riktigt där låg han och hade tagit sitt sista andetag.

Nu började det slitsamma jobbet att ta ur älgen, dra den ut till närmsta farbara väg, vilket var en bit och sedan forsla den till logen för att flå den.

Det visade sig att älgen hade en en skada på vänster framben så vi ringde efter en besiktningsman som kom och titta de skadan, skrev ett intyg till som vi skickade in till länsstyrelsen för beslut.


Vi fick älgen bedömd som delvis otjänlig och behövde inte betala fällavgift.

(Och jo visst visade sig två stora tjurar för Birgitta någon dag senare, men då var det bara att njuta av att få se dessa bjässar i verkligheten. Lite antiklimax men säkert en fantastisk upplevelse)

Så får vi se när vi lyckas hitta någon kalv att fälla framöver.

Här kommer några bilder från vårt fantastiska jaktlag :)






05 september 2021

Bockjakt 2021

Äntligen var det min tur.....

För några veckor sedan byggde jag ett  nytt torn, vi körde ut det till ett hygge på marken som har verkat lockande, både älg och rådjur har setts där så det tycktes ju lovande.

Smög ut på söndagskvällen, vinden visade sig vara helt rätt i förhållande till tornet.
Satte mig till rätta och spanade ut över området, inga tecken på djur i närheten.

Men så plötsligt, efter bara 20 min ungefär, så rör det sig framför tornet på ca 80 m, upp med kikaren och jo visst det var ett rådjur som gick där och betade. Man blir lika förvånad varje gång, vart kom det ifrån? Kanske låg det bakom någon stubbe eller så klev det ut från buskaget när jag tittade åt ett annat håll.
Och visst var det en bock, på med hörselskydden och försiktigt upp med bössan, SKABLONK råkar stöta emot taket på tornet med pipan och på en millisekund har jag en bock som är fullt koncentrerad på vad det var för ljud som kom från mitt håll.. 

OK avvaktar en liten stund och hoppas att han ska fortsätta sitt betande, men icke han bara glor på mig.
Bestämmer mig för att försiktigt, försiktigt få bössan i läge, det lyckas, men bocken är hela tiden fullt koncentrerad på vad det var för ljud han hörde.
När skottet gick bara sjönk han ihop och sparkade några sekunder, sedan var det stilla igen.

Tack för en spännande, inte så lång dock, kväll i rådjursskogen.






 


(Jag bestämde att fortsättningsvis får detta passet heta Jonas Pass)

09 augusti 2021

Även små grisar blir stora med tiden... eller Kruthuset levererar!

 




Söndagskväll i början av augusti, någon liten regnskur drog förbi där jag satt i det inbyggda tornet och bara njöt av stillheten som skogen runtomkring delade med sig av.

Hann inte sitta mer än en dryg halvtimme innan det hördes knak och fnysningar i skogen. Klockan var inte mer än halv tio när några mörka skuggor visades sig i gläntan.

En sugga och fyra kanske fem små kultingar avtecknade sig i skymninsmörkret. Det tog inte många sekunder innan en av kultingarna ställde sig med en fin sida mot mig och jag lät skottet gå, den blev på stället medan de övriga grisarna försvann in i skogen och stillheten återvände till den lilla gläntan som vi kallar Kruthuset.


29 december 2020

Rävjakt eller nått

På hemvägen från annandagen släktjakt fick det bli lite improviserad rävjakt då en närgången rävunge inte ville låta sig skrämmas.

20 juli 2020

Skymning i vildsvinsskogen.

Skymningen faller och nattskärra gör mig sällskap in i natten... #vildsvin #vakjakt #smålandsjakt 

18 augusti 2019

Bockjakt 2019

Då har de första dagarna av årets bockjakt passerat. De var väldigt händelselösa, de två första alltså.
Inte en bock, eller andra rådjur heller för den delen, visade sig.
Men i morse, den 18 aug, åkte jag ut i arla morgonväkt till stegtornet vi satte upp tidigare i höst.
Gryningen hade redan kommit en bit på väg när jag klättrade upp för stegen och satte mig till rätta.
Spanade ut över åkern jag satt vid och visst var det något som rörde sig i det höga gräset. Upp med kikaren, en fin fullpälsad räv var ute på sin morgontidiga jaktrunda. Den fick dock fortsätta sitt födosök utan att jag störde, och strax var den försvunnen.

Timmarna gick och jag lockade lite då och då med min lockpipa, men inte ett liv visade sig.
Innan jag skulle ge mig av hemåt så drog jag av en serie ångestläten på buttolon, och då kommer det ut en liten råbock i full fart längst bort på åkern. Han rusar till mitten av åkern och stannar och stirrar rakt åt mitt håll för att strax kasta åt sidan och med höga hopp försvinna in i planteringen.
Attans tänkte jag, blev inget idag heller, men jag körde ett par tryck till på lockpipan och genast dök bocken upp igen, denna gången mycket närmre.
Han rusar ut till mitten av åkern och stannar då jag visslar till, men han står rakt mot mig och jag får inget skottläge. Sedan en ny rusning mot åkerkanten och jag visslar till igen och han stannar till just innan han ska försvinna in i planteringen igen, då får jag rätt läge och kramar avtryckaren lätt.
PANG ett skutt rakt upp i luften och sedan död ner i gräset.

Visade sig vara ett skott som tog lite lågt och lite långt bak, men det gick bra.


07 augusti 2019

Så kom då dagen, den mörkaste av dem alla...

💓💓BIMBIM💓💓



Ja så kom den då, dagen som alla husdjursägare bävar inför, när det har blivit dags att låta ens älskade vän få somna in och springa vidare i de sälla jaktmarkerna...

Fick igår beskedet av veterinären, som tagit ett antal röntgenplåtar och undersökt vår älskade Bimbim, att hennes lungor och bukhåla var fulla av tumörer och att det inte fanns något att göra åt. Så det svåra beslutet var redan taget, men det var ju inte lättare för det.😭

Bimbim och jag åkte hem igen för en sista kväll tillsammans med matte. Det blev en underbar långsam skogspromenad i våra jaktmarker. Bimbim njöt av att få undersöka skogens alla dofter och intryck. Vi behövde också den promenaden för att rensa tankar och få vara tillsammans med vår älskade hund i hennes rätta element, skogen.

Hon blev 9 år, 9 år som berikat både oss och henne sååå mycket... en fantastisk hund på så många sätt.

TACK för dessa åren vi fick tillsammans. 

ALLTID ÄLSKAD, ALDRIG GLÖMD!

(Bimbim 2010-06-12 - 2019-08-07)










04 augusti 2019

Markalyckan dag 2019


Här kommer det lite fler filmsekvenser från åtelkameran, nu i lite mer dagsljus.
Nä, årtalet stämmer inte, det skulle stått 2019...



03 augusti 2019

Markalyckan 2019, nattfilm



Då vi inte haft någon direkt åtel igång i sommar, satte jag upp kameran på en vall som det tas ensilage från. det visade sig att många av skogens djur ville smaka på det goda gräset och klövern.
Här kommer ett smakprov 😃






Håll ögonen öppna för fler filmsekvenser...

22 juli 2019

Dags för gris

Ok jag har varit väldigt dålig på att uppdatera denna blogg ett tag, ska försöka bättra mig ;)

Vildsvinen härjar som aldrig förr på våra marker, vi har observerat flockar på uppemot 25 djur! 
Vi har vakat många kvällar och nätter i de djupa Nybroskogarna. 
Min jaktlycka har nästan uteblivit men desto bättre har det gått för min fru Birgitta, ett tiotal grisar har fallit för hennes bössa, BRA jobbat. 
Själv har jag inte haft samma flyt, det blev en liten årsgris i mitten av maj, så liten att det inte var lönt att ta till vara på den. 


Så i onsdags kväll tog jag plats på ett nytt pass,(vi flyttade dit ett stegtorn tidigare i veckan) en vall som arrendatorn sett grisar på vid ett flertal tillfällen. 


Kom på plats vid 21,30 tiden, en helt stilla kväll som bara stördes av trafiken på landsvägen ett par hundra meter bakom min rygg. 
Ja det var en hel del mygg ute också men då är Thermacellen guld värd. Hur kunde man stå ut innan den fanns??? 



När klockan passerat 23,30 hördes de första grymtningarna från planteringen på min vänstra sida, och strax uppenbarades 3 mörka skuggor, ca 70 meter bort. Upp med bössan och på med mörkersiktet, jodå det var grisar. 
3 tillsynes fullvuxna vildsvin börjar käka av det oslagna gräset på vallen, är de ensamma eller har de småttingar med sig? Svaret kom omgående då gräset runt dem började röra sig mer och mer och mer. 
Det var helt omöjligt att räkna hur många smågrisar det var, men jag uppskattade det till 15-20 st. 
Fanns ingen möjlighet att skjuta i det höga gräset, så det var bara att vänta. 

Tiden gick och grisarna betade sig bort på vallen för att sedan vända tillbaka mot mig. De tre vuxna äter väldigt högljutt av gräset, men var tog småttingarna vägen? Ser dem inte någonstans! De vuxna grisarna kommer närmare och närmare, de är inne på ungefär 15 meter men inga små... Då hörs ljud från min högra sida, en hage där det går hästar i vanliga fall, hmm är det där de är? 
Jovisst var det så, de hade på något sätt smugit förbi i mörkret och det höga gräset, men nu var de på väg ut på vallen igen. 

Den förste av kultingarna jag får syn på står i kanten kanske 40 meter bort med ren bredsida, så jag låter skottet gå och den blir på stället. Samtidigt kommer hela gänget med små och stora grisar på fötter, det blir som en enda stor våg som väller fram över vallen med diverse skrik och grymtande, men min gris ligger kvar. 
Tittar bort över åkern och ja där står de halvvägs bort mot änden och tittar undrande, vad var det som hände, innan de drar vidare in i planteringen. 

Då var det bara att gå ner och hämta min lilla kulting på ca 15 kg, levandevikt, och åka hemåt i natten. 





28 oktober 2018

Norge i år igen 😊


Precis som förra året fick jag den fantastiska möjligheten att få följ med till Norge och jaga älg en helg i år igen.
Det fanns bara kalvar kvar på tilldelningen så de vuxna älgarna skulle gå fria.
Styggdalskojan

Och precis som man kan förvänta sig... så fick vi bara kontakt med just vuxna älgar.
En stor fin oxe passerade mig på ca 75 m, han hade ungefär 8-10 taggar på huvudet. det var bara att lyfta på hatten och tacka för att han visade upp sig.
Så fortsatte helgens jakt, jag såg inga fler älgar och de övriga i jaktlaget såg bara vuxna djur.

"Lite" skaldjur på lördagskvällen...
Men gemenskapen var väldigt god och man kan verkligen säga att jakten förenar. Trevliga jaktkamrater, god mat och fantastiska vyer, gör helgen till ett minne att bära med sig.

"Klippåsen"

"Klippåsen"



"Kalvposten"





Ganska regnigt på söndagsförmiddagen, men med bra regnkläder klarar man även det.



14 oktober 2018

Älgjakten 2018



Så, då har vi jagat älg en vecka i Nybroskogarna. En händelserik och trevlig vecka. Vackert väder med sköna brittsommar temperaturer. Lite väl blåsigt någon dag, men vad gör väl det.
Det inte minst viktiga med jakten är den sociala samvaron med jaktlaget, alla i vårt jaktlag spelar, så att säga, i samma division. Ingen är förmer än någon annan, det är riktigt bra.

Hur gick då jakten undrar någon.
Jo det är många år sedan som det gick så bra första älgjaktsveckan.
Redan på måndagskvällen sköts det en fin tjur på Norråkern av Per


och sedan på fredagsmorgonen fick jag den stora förmånen/turen att få skjuta kalven vi hade kvar på tilldelningen.
Ko och kalv stod vid saltstenen invid "Jims torn" när jag smög upp för stegen, var bara att sätta sig till rätta och invänta ett bra skottillfälle. Tog bara någon minut eller två innan det dök upp och jag fick krama avtryckaren.



Dessutom såg vi en ko med två kalvar, som dock var väldigt väldigt små, kanske en levandevikt på runt 50 kg/st. Kon och tjur som var med i sällskapet så dock ut att vara i normal kondition efter den mycket torra sommaren som vi haft.

De två älgarna vi sköt var även de i normal kondition med fint hull.

De naturupplevelser man får uppleva i skogen på hösten är det dock inte mycket som slår.

Nu fortsätter vi höstens och vinterns jakter efter framförallt Rådjur och vildsvin.






30 augusti 2018

Inte bock men ändå...

Hade lite trevligt sällskap när jag var på bockjakt häromdagen :)
Han var inte så stor, men inte mager och eländig som en del älgar verkar vara efter denna varma och torra sommar.




23 augusti 2018

Bockjakten 2018



Redan i gryningen, precis när det nästan hade blivit skjutljust, hördes märkliga ljud, Nästan som ett rådjur som skällde, men ändå inte. Det kom närmre och närmre och till slut kom det en liten räv ut ur skogen, skrikandes väldigt högt. Den hann försvinna innan jag ens lyckades få upp bössan på tornkanten. Strax kom det ytterligare en räv som bara rusade över öppningen, som är en fd. kraftledningsgata.

Efter ytterligare kanske 15 min prasslar det till precis vid sidan om tornet jag sitter i, och vad dyker upp där om inte en rävunge. Det var säkert en av de tidigare som var ute och spanade lite,





Så då föll det en liten råbock efter ganska många kvällar och mornar i skogen.
Nä det var ingen jättebock som kom betande i skjutgatan vid 1:ans torn, men han kom lugnt betande på ca 60 m. Efter en kort rusning på kanske 15 m så låg han död.


Känns bra att det gick bra, då det varit lite trögt de senaste säsongerna.