Äntligen fick jag i alla fall se och sikta på en älg denna älgjakten. En kviga som gick undan för hunden som drev rådjur. Hon gick först förbi min passgranne för att minuten senare kliva ut på hygget som jag stod och passade på.
"Tyvärr" var avståndet lite för långt för att ett säkert skott skulle kunna avlossas så hon fick gå vidare. Men visst är älgen ett mäktigt djur, inte för inte som det kallas skogens konung, eller drottning som det var idag.
Bara det att man har fått närkontakt med detta ståtliga djur gör att spänningen och pulsen stiger en stund.
Duggregnet, som föll i princip hela förmiddagen, och som gjorde att vi blev ganska "fuktiga" var nästan trevligt en dag som denna :)
Nu känns det som vi kommer närmre och närmre att faktiskt få fälla en älg denna höst, och rätt som det är kommer det rätta tillfället, det är jag säker på, om det sen blir jag eller någon annan i laget spelar ingen roll.
Härligt att du fick osäkra och sikta och känna pulsen.
SvaraRadera